Vi ringde och bokade två nätter på homestay trots våra farhågor om att detta skulle vara väldigt anpassat till turister och mer än "uppvisning" än vardag. Tack och lov var detta långt ifrån sanningen!
Vi bodde i huset på bilden här ovan. Vi delade ett rum med morfar och mormor. Inunder bodde mamma och pappa och deras två barn med partner och barn. De var tio personer, en hund och massor av höns.
Vi ledsagades delvis av en kvinna som var ansvarig för turistdelen i byn och som också bodde i huset. Hon pratade ok engelska men i övrigt var det bara våra få ord på khmer och kroppsspråk som gällde.
Vi drack te med morfar som bjöd på grön mango och skrattade åt allt. Jag tror att denna man som verkade så tillfreds med livet och var så snäll blev mitt och Daniels starkaste minne.
Vi fick lära oss göra armband av burkkapsyler vilket Lovis uppskattade mycket.
Vi åt hos familjen och i stort sett alla måltider (frukost, lunch och middag) bestod av ris, kyckling och omelett. Gott och mättande men rätt tråkigt i längden.
En morgon traskade vi iväg själva till ett stort tempel i närheten och på vägen tillbaka gick vi till marknaden. Det är härliga ställen och vi hittade nykokade munkar med smält socker på.
Förra homestay vi var på hamnade vi på en förlovningsfest och denna gång på en begravning. 7 dagar efter dödsfallet är det fest och hela byn sluter upp i sina finaste kläder med vit överdel. Närmaste familjen bär helvitt. Det hela var en glad tillställning med god mat samtidigt som högtalare skrek ut välsignelser från 4 på morgonen till sent på natten.
Att besöka homestay hör verkligen till höjdpunkterna på resan. Det ger så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar